Det var en glad överraskning att hitta detta diskussions forum på internet. Jag fann boken ”Vandra mot ljuset” i bokhandeln för ca sex månader sedan och kunde inte låta bli att köpa den när jag bläddrat i den en stund. Den visade sig vara vansinnigt fascinerande och mycket svår att lägga ifrån sig när man väl börjat läsa, och dessutom påminns man om innehållet i den nästan varje dag, när man hör om olika ämnen på radio, läser tidningar eller ser på TV.

Jag har alltid varit väldigt intresserad av allt som har med rymden och astronomi att göra (dock bara på hobby-nivå vill jag tillägga), och jag undrar om någon som läser denna insändare skulle kunna förklarar en sak för mig som jag inte får att gå ihop:

På sid 157 i Vandra mot Ljuset står det att man kan ”rita ner” hur universum ser ut, med Centralsolen i mitten och modersolarna runt om. Det står ungefär så här: ”På var sin sida av Centralsolen står modersolarna parvis, precis mitt emot varandra; när Centralsolen och de fyra modersolarna alla står i opposition till varandra ska en linje kunna passera genom mitten på de fyra solarna och Centralsolen”. Hur kan detta stämma? Om ”alla ska stå i opposition till varandra” då måste man ju rita två linjer (som ett kors) och inte en linje, eller har jag totalt missuppfattat det hela? Om någon snäll själ som läst boken kan förklara detta på ett någorlunda lättbegriplit sätt vore jag tacksam. Det skulle vara kul att få en korrekt bild av beskrivningen på sid 157-158 i Vandra mot ljuset.

Postat av Pali Måndagen den 20 Augusti, 2001 - 20:52:

Hej ”Den nyfikne”

Det korrekta svaret på din fråga är att det, precis som det står i Vandra mot Ljuset (sid 157), ska vara EN linje. Om du tänker dig en vågrätt linje och mitt på denna linje placerar Centralsolen (Guds rike) och två mindre klot på slutet av denna linje, på båda sidor av Centralsolen – så att du har sammanlagt fem klot – då kommer linjen att passera genom centrum på varje sol. Dessa par, på varje sida av Centralsolen, snurrar sedan två och två runt Centralsolen i en gigantisk bana. Det vänstra paret ”neråt” på papperet, det högra paret ”uppåt”. Jag tror det blir klarare för dig om du nu fortsätter att läsa på sid 158 i boken.

En vän till mig fick en enklare karta över universum, såsom det är beskrivet i VML, av förlaget som jag har gjort en kopia på och scannat in. Jag har lagt in bilden här nedan (hur kvaliteten blir vet jag inte, men vi prövar). Med hjälp av den här kartan är det lättare att förstå. Hoppas mitt svar var till någon hjälp.

Postat av Den nyfikne Torsdagen den 23 Augusti, 2001 - 00:20:

Tack för hjälpen Pali!

Nu ser jag att jag var fel ute när jag försökte nedteckna universums utseende. Du hade nästan inte behövt skriva någon text, på din bild så ser man ju direkt hur det är. (Tack för den)

Jag har pratat vid ett par tillfällen med en god vän som också läser Vandra mot ljuset och vi har då diskuterat bland annat Centralsolens (alltså Guds Rikes) storlek i förhållande till de fyra modersolsystemen, och man tappar ju fullständigt alla jordiska begrepp när man börjar fatta vilket rike vi talar om här. Centralsolen är alltså 7000 gånger större än de fyra övriga stjärnuniversumen tillsammans. 7000 GÅNGER!!! Det betyder alltså att allt det vi ser (och ännu inte ser) av "vår" rymd + de tre övriga stjärnuniversumen måste gångras 7000 gånger för att få fram storleken på Guds rike - det är nästan obegripligt stort, eller rättare sagt det ÄR en obegriplig storlek. Kort sagt: Guds rike är ENORMT STORT om man tänker efter lite.

Det skulle faktiskt vara kul om någon intresserad astronom (professionel då) skulle undersöka beskrivningen av universum i Vandra mot ljuset för att höra hans/hennes åsikt - men som vanligt skulle väl "de lärde" inte vara intresserade eftersom ordet "Gud" används i texten. De flesta lärde är ju "allergiska" mot ordet Gud verkar det som. Men till och med A. Einstein sa ju, när han insåg hur perfekt universum var konstruerat, något i stil med: "att Gud spelar minsann inte tärning med universum".

Vem vet vad som händer, kanske finns det någon modig vetenskapsman därute idag också?

Postat av Sverre Avnskog Söndagen den 25 Mars, 2007 - 11:08:

Hei!

Jeg ser at det ikke har vært så mye aktivitet her i det siste, men fikk lyst til å komme med noen opplysninger vedrørende VmLs beskrivelse av modersolenes bevegelser omkring sentralsolen. Det hefter visse problemer til den tegning som dere har presentert av universet. Mange hevder at den ikke tilfredsstiller VmLs beskrivelse på viktige punkter. Bla a vil modersolenes bevegelser ikke danne et "åpent spiralløp", men en bevegelse som best kan beskrives som "loops". Modersolene vil heller ikke befinne seg henholdsdvis innenfor og utenfor storsirkelen 50% av tiden. På grunn av storsirkelens bue, vil den befinne seg innenfor mer enn 50%.

Såvidt jeg kan bedømme, er den eneste løsningen på dette problem, at modersolenes rotasjonsplan må stå vinkelrett på "storsirkelen", som dannes av solparenes bevegelse rundt sentralsolen, slik at de får en propellignende bevegelse omkring sentralsolen. Denne modellen kalles da også "propellmodellen", og den tilfredsstiller beskrivelsen i VmL 100%.

På min Vandrer mod Lyset! webside, kan man se flere tegninger av universet, samt et fotografi av den modell som maskinsmeden A. Andèr laget etter Knud Brønnums tegninger av universet. Denne modellen omtaler Johanne Agerskov i noen av sine brev - blant annet til sin svoger Christian Agerskov, som var ingeniør.

Besøk gjerne websiden, om du har interesse, på www.vandrermotlyset.net

Med vennlig hilsen Sverre Avnskog